tungt

Katastrofen i asien har gjort att det vrider sig i magen så fort jag bara tänker på alla barn där nere. Måste titta till Nora fast jag vet att hon sover tryggt i våran säng. Jörgen kom hem och berättade om vad han hört på radio (Jag skonar er!!) då började jag stortjuta och satt nästan och hickade i soffan. Fy fan, va tungt det känns!
Förutom mina egna katastroftankar har Nora och jag träffat Noras polare Julian, en skitcool kille vars föräldrar gick i våran föräldrargrupp, och varit ute och gått i det fina vädret. Skönt att slippa titta på nyhterna ett tag.