verb och adverb

En lugn och skön dag, vi har gjort en massa saker som Nora gillar och INTE gillar. VI har hoppat, hoppat och åter hoppat, busat i sängen (Hon förflyttar sig faktiskt i sängen; beror kanske på det obäddade underlaget?) sen har vi hälsat på Minna å Mattias. Det var skoj, skrattade och smilade mest hela tiden, kanske försökte hon kompensera förra gången vi träffade dem för då skrek hon ilsket så vi var tvugna att ta ett hastigt farväl och åka hem. Sen är det de dagliga trista sakerna; sova, klä på overallen, gå och lägga sig för natten, bli pillad näsan, och vänta. Vänta i alla dess former är tråkigt. Tex att vänta med full vintermundering på att päronen klär på sig, vänta på att käket plockas fram, eller behöva vänta ca 20 sekunder på att bli upplyft efter man vaknat. Tänk om man själv skulle skrika så där varje gång man kände minsta tecken på obehag!! Jag skulle nog bli tvångsintagen..