rävjakt

Jag funderade ett tag på om jag skulle fortsätta skriva om hur rackigt Nora sover men det känns ganska uttjatat. (Ja, hon vägrar fortfarande att somna smärtfritt, ikväll tog det oss 3 h att få henne att sova!)
Men ett annat aktuellt ämne är ju räven. För ett tag sen glömde vi soppåsen på verandan över natten och när vi kom ut på morgon så hade nått djur slitit upp påsen å dragit runt med skiten. Kändes inte så jätte fräscht att skrapa upp kaffesump och söndertuggade blöjor.. Men vi spekulerade självklart på vem det var som hade kalas på våra sopor. Näbbmus trodde farsan, men det var för stora hål för det. Den lilla händelsen föll i glömska tills en natt då jag satt i soffan och J stod vid datorn och lirade poker, plötsligt hör vi hur det dunsar ute på verandan. Det är nått/någon som går där ute!! Jag höll på att kacka i brallan. Katten reagerade på dirren och låg med spetasade öron. Hans reaktion bekräftade ju ialla fall att vi inte hört i syner. Just då visste vi inte vad det var men senare när vi snackade med grannen så trodde hon att det var räven som varit framme båda gångerna. Nu var detta ett tag sen men idag kände vi på katten, mest av en slump eller så var det när vi lyfte bort honon, han får inte så mkt kel längre då kände vi att han var svullen öven svans-slutet och hade ett bitmärke där. Stackars liten! Jag tror ju att det är räven som varit framme igen. Hur landet är det när man oroar sig för räven? Borde kanske informera Nora att räven bor i närheten, om hon inte sover menar jag..