drömjobbet

Jag lever mitt liv via Tv:n just nu. Patetiskt men sant. Jag tittar inte bara utan lever mig in, och känner med programmen.
Måndagar suktar jag efter Cesar, på Tv 4 fakta. På torsdagar kollar jag på Kustbevakarna och myser åt Nisses torra humor. Sen mitt i veckorna lite då och nu tittar jag på Animal Planet och förundras (och äcklas) över hur man kan ägna sitt liv åt att rädda vilda smådjur. Varför vill man rädda duvor i skorstenar? Varför vill man rehabilitera skabbiga rävar? Varför vill man rädda nyfödda grävlingar och ställa klockan mitt i natten för att handmata dom? Och tänk att röntga skadade svalor? Kanske är jag hjärtlös men jag tycker att det är äckligt och helt meningslöst. Hela skogen är ju fy f-n full av duvor eller åtminstånde hela Farsta torg. Äh, blää säger jag bara.