Så de kan bli!?

Saker blir ju sällan som man tänkt sig. Så här gick det för mig på min havandeskap. Dvs downhill!

Jag tänker att jag ska fortsätta äta någorlunda nyttigt men jag äter 2 punchrullar och en banan till lunch och sena nattmackor bara för att.

Jag tänker att jag ska hålla igång, fortsätta röra på mig, men jag ligger mest på soffan. Skulle simma varje morgon - Har simmat 2 gånger, på 9 veckor.

Jag tänker att jag ska ta tillvara på tiden men räknar flera gånger per dag hur många dagar det är kvar tills BF. Är övertygad om att jag får livet tillbaka bara magen försvinner. Undra om jag blir besviken?

Jag tänker att jag ska åka till jobbet och hälsa på men jag har inte ens ringt dom.

Jag tänker att jag ska luncha och passa på att ses med kompisar innan bebben kommer men tycker det är skönare att äta hemma så jag kan gå direkt till soffan och sova efter jag ätit. Och efter middagen är inte att tänka på - sover till Bollibompa.

Äh, jag är redo för pain nu. Trött på små mesiga förvärkar och molande värk. Jag vill känna real pain nu och föda barn.

UPDATE: Karaktär var ordet jag letade efter..