Rapport från Baan Fanny

När jag och Jörgen bestämt att vi skulle äta lunch på arlanda sa Nora Jag vill INTE äta lunch, jag vill vara i Thailand. Tur för henne, och oss, att hon inte vad som skulle komma.. Resan gick över all förväntan, alla kunde sova och Frank skrek inte. MEN när vi landat, väckt ungarna (Svensk tid var kl 24.00) och packat ihop allt handbagage som var utspritt över nästan hela planet får vi ett raspigt och obegripligt meddelandeav kaptenen. Vi fattade ialf att vi får vänta i ca 30 min. Folk satte på sina mobiler och via sms och samtal fick vi veta att det var demonstrationer på flygplatsen och vi blivit omdirigerade till gamla flygplatsen. I vilket fall som helst så blev vi sittandes i 7 timmar på flygplanet. (Den enda som var glad va Frank, vaken mitt i natten och äta kex.) När vi kom av var det 10 tusentals männsikor som skulle igenom passkontrollen. Svettigt värre, men efter bara en stund kom en kille och sa att vi kunde komma med honom, för att vi hade småbarn, så han ledde oss förbi hela kön. Sen tog det ett par timmar att få väskorna. Det låter asjobbigt men jag måste säga att det gick bra ändå.

Efter ett par dagar blev det sjukhuset med Frank; diarre, kräkningar och hög feber. Efter det blev båda ungarna tokförkylda. Så vi har vart ganska begränsade till huset och området. Därför inga blogginlägg.

Men till det roliga: Ca 28 grader varmt och ganska mkt vind. Frank är naken mestadels (Diarrèn har gått över) och Nora har klänning och nyinköpta klac-klack. Vi solar och badar i poolen. Igår kom morsan och Perre. Nora satt vid grinden och väntade i 45 minuter. Hon blev så himla himla glad att de dom. Hon har sovit i deras hus i natt. Hon sa till mig Nu ska jag svära.. Jag längtar SKITmycke efter mormor. Så nu har datorn och barnvakt kommit. Kan inte bli bättre. Idag kl 15 har vi beställt hem en massagetjej som ska göra händer, fötter och massage här ute på gräsmattan.