never ending story

Kläddiskussionerna fortsätter:

Igår intog jag ett mognare(?) förhållningssätt till henne när hon sa att hennes byxor var fula. Jag svarade bara buddistiskt Jag vet!

I morse säger hon när hon ska klä på sig samma byxor

- Ska jag ha dom här fula byxorna idag igen? Jamen svara då!!

personlighetsförändring

Det är ingen sjukdom att vara gravid! Nää, men nånting strange händer ju med en. Jag har lagat middag idag. Då menar jag lagat riktig middag. Inte bara mat. Pressad potatis, nån fisk(?) inbakat i folie med en klick smör och en "indisk" röra med blomkål, röda linser och lök smaksatt med curry, sambal och spiskumin.
Jag är stolt men blir lite rädd för mig själv också. Vem fan har tagit över min kropp? Jag gillar ju inte ens att laga mat!

Till och med Lillgrisen sa att det var gott och ville ha mer. Kompis G påstår ju att jag skulle svälta ihjäl om jag inte hade J. Han kanske skulle behöva åka bort ett tag när bebisen kommit ;) Det är för övrigt samma kompis G som krossade mina våta drömmar om Cesar Milan genom att tala om att han är gay.

Oprah

Nu börjar tilloch med jag förstå att det närmar sig slutet. Saker och ting är sig inte likt här hemma. Mina händer, min näsa och mun har numera ett väldigt gravidt utseende. Och jag har börjat böla igen för minsta lilla.
Men det mest konstiga är att jag tröttnat på att städa. Jag orkar inte ens köra min morgonritual av städning. Och då är jag lite av en neurotiker när det gäller städning men jag ligger i en stund innan J kommer hem. Allt för att han ska tro att jag är en ordingsam människa som inte ligger och glor och gråter till Oprah Winfrey på dagarna.

UPDATE: En annansak är att jag drömmer så sjuka drömmar och oftast kommer jag ihåg en massa detaljer. Känns som jag drömt hela natten lång. I natt var jag med om gasattacker. Men Dregen och jag tog det ganska coolt. Jag sprang och letade efter min handväska som jag hittade tillsist. Sen återvände jag en gång till huset för att hämta 2 frysta kanelbullar för att jag var så hungrig.

killtröja

Har ni försökt att övertyga en "rosa" 3-åring om att en vanlig vit T-tröja INTE är en killtjöja. Jag försökte imorse och misslyckades. Jag höll på att käbbla i en kvart men hon var stenhård, hon gav sig inte. Det va en killtröja och ful också. Dessutom så var loggan ett P:e - Det påstod hon stod för pojke. Alltså var det en killtjöja!

Jag börjar redan fundera på hur det ska gå när jag har två glin att klä på innan dagis. Nora kommer väl att komma till dagis lagom till lunch.

Gloa Falkman

Ibland är det bara att bita ihop och fort som fan säga nått pedagogiskt. Eller bara hyssja och rynka menande på ögonbrynen.

* Nora och jag smet in till korvgubben för en grillad snorre. Han pratar svenska med brytning, hon frågar högt och tydligt Mamma, pratar han finska?

* Vi är på dagis och ska gå hem. Samtidigt som oss i ytterhallen är Noras två polare och deras mammor. Mammorna pratar arabiska med varandra. Nora tittar storögt (typ Gloa Falkman) och säger sen Mamma, Hur säger man hej på svenska?

för ett år sen

16 mars 2007

Skrattade så tårarna rann. Det här hade jag fullkomligt glömt.

kry krigare

Nora är på bättringsvägen: Imorse sa hon Nu är jag inte sjuk i huvvet längre!

När man har vart inomhus sen typ en vecka tilbaka och börjar kvickna till så har man mycket enegi i kroppen. Mycket mer än vad en tjock mamma har. Men innan läggdax tog vi en lättare brottningsmatch . Precs innan stod hon och spände armmusklerna och sa att hon var starkast. Det hon gör när hon visar musklerna är att hon håller fram armbågarna. Så söt, lilla gumman.

sjuk igen

Nora är sjuk igen så nu är jag sköterska/buttler på heltid. Jag får aldrig så mycket affektion från henne som när vi ligger i sängen och glor på film och jag ligger och småsover. Hon pussar på mig (med sin snoriga nuna) och säger Jag älskar dig mamma, om och om igen. Allt för att den slappa mamman inte ska kunna sova.

UPDATE: Hon är inte döende iallafall. Hon kan fortfarande konsten att köra med mig. Inte den kudden. Jag vill ha den blommiga. Eller Inte den saften, den är gammal.

hysterika

Enligt ultraljudet ska vi ha bebis i slutet av mars. Mars har känns som flera år framåt och jag har inte funderat så mycket på bebislivet utan mest surat hur pain det är att va preg. Men förra veckan träffade jag en 2-veckors bebba (gudomligt söt och såå liten) och nått hände. Jag insåg att det här inte är ett permanent tillstånd utan att jag ska också få en liten bebis. Efteråt åkte jag hem och började maniskt raffsa bland bebissakerna. Tvättade strl 50 kläder, skrev listor på vad vi behöver, monterade spjälsängen (eller tvingade J att göra det). Skrev fler listor och kollade öppet tider på olika babyaffärer. Blev panikslagen över att jag inte hittar papprena från BVC som man ska ha med till förlossningen. Funderade ett tag på om jag kunde ringa hem till barnmorskan och kräva att hon hjälpte mig med kopior men sket i det.

Det var en hysterisk kväll men nu har jag återgått till något normalare tillstånd. Fast jag tänker oftare på att det börja närma sig. Känns riktigt coolt faktiskt. Det krävdes bara 35 veckor för att inse det:)

dagens önskan

Efter fem dagar med blandad förkylning och vinterkräkan är min gränslösa kärlek utbytt till stor irritation. Jag har en önskan för idag. Gode Gud, gör mig döv! Jag har Nora hoppandes och skuttandes och pratandes en halv meter framför mina fötter hela tiden. När jag gick på toan stod hon utanför och ropade Mamma, kissar eller bajsar du? Hade lust att vråla Jag blindskiter, hur så? Men vuxen som jag är(?) svarade sansat och ärligt.

Redan till frukost var hon i sitt esse. För första gången var jag tvungen att säga till henne att va tyst och äta. Det funkade bra, hon käkade fort upp frullen sen fortsatte hon. Hon måste ju vara helt torr i munnen så mycket som hon snackar?!

Gosh, nu ska jag låsa in mig i badrummet en stund medans hon arbetar med Jörgen. Passa på att njuta av tystnaden